Terrorismen blir svårbekämpad

Al-Qaida har splittrats i mindre självständiga celler, som består av fem-sex män, i åldern 18-45 år. Det finns åtminstone en äldre person i samtliga celler som är lärare åt de övriga. Al-Qaida som organisation finns helt enkelt inte längra kvar och saknar en enhetlig finansiering och ledning.

Det är i stället al-Qaidas ideologi, den islamistiska extremismen som härstammar från 600-talet, man ställer sig bakom. Terroristkännaren Oliver Roy delar upp al-Qaida i tre grupper;

1. Gerillakrigarna som slogs mot Sovjet i Afghanistan.
2. Internationalisterna, som ofta har en bakgrund i väst.
3. Lokala terrorgrupper som dem i Madrid och London.

Attackerna som utfördes i Madrid och london var heller inte speciellt kostsamma. 30 000 euro beräknar Roy att attacken kostade i Madrid, och attacken kostade lika mycket, eventuellt än mindre.
Attacken mot New Yrok kostade uppskattningsvis 300 000 dollar.

Finansieringen behöver därför inte skötas av någon internationell verksamhet, utan finansieringen kan ske lokalt av extremistiska affärsmän eller andra som står bakom den islamistiska strategin. Exempelvis införskaffades sprängmedel lokalt i både Madrid och London, i terroristernas direkta närhet.

Finansiering sker även i större utsträckning av kriminell verksamhet i dag än tidigare. Afghanistan är världens största opiumproducent. 87 procent av den totala opiumproduktionen sker i Afghanistan, där merparten anses vara i händerna på terrornätverk som är al-Qaida relaterade.

Wahabaismen, den extrema islamism som spridits från Saudiarabien till västvärlden och övriga muslimska länder, liksom finansiering av muslimska skolor och vapen till stridande muslimer, exempelvis under Balkankrigen, har skänkt en genomslagskraft bland muslimer i västvärlden. Väst är det stora fienden. I Egypten riktas attackerna främst mot turister, men i Irak mot irakiska mål, mot den nya demokratiska staten Iraks institutioner.

Även om islamisterna inte har något enhetlig strategi i Mellanöstern, står det klart vad man inte vill ha. Demokrati.

Egyptens ledare Mubarak var öppet för demokratisk reformering. De senaste attackerna mot den för Egypten viktiga turistnäringen kan omkullstjälpa den processen.

För att bekämpa terrorismen krävs större polisiära och militära åtgärder och insatser i väst samt ett stopp på spridning av fundamentalistisk propaganda, samtidigt som demokratiseringsprocessen i Mellanöstern fortsätter. Genom demokratisering marginaliseras terroristernas inflytande då diktatorer och extremister förlorar den makt, som inte har medborgarnas stöd, då 80 procent av Mellanösterns medborgare vill ha demokrati och frihet.