Ohly bemöter kritiken

De som väntade sig överraskningar blev dock besvikna. I en debattartikel i GP idag, klargjorde han för sina synpunkter. Det som vänsterkartellen brukligt gör när oppinionen sviktar är att skylla ifrån sig. Socialdemokraterna skyller på media så fort det inte går vägen. Vänsterpartiets Lars Ohly beskriver sitt parti som ett rebelliskt parti, och då kan det vara som så att kritik kan komma ifrån "storkapitalismen". Problemet är bara att Ohly inte utmanar regeringsmakten för att få till stånd en förändring. Han ämnar samarbeta med socialdemokraterna. Så rebelliskt...

Det Ohly presenterade var klassiska mantran och inte någonting nytt, att Vänsterpartiet fortfarande är samma typ av parti. Problemet för Ohly är bara detta att ledande feminister och gröna företrädare lämnat partiet. Vänsterpartiet har således blivit alltmer avskalat. I dag finns bara klasskampen kvar för Ohly. Kritiken som avhoppade medlemmar lämnat om toppstyrning och "nykommunism" tycker Ohly således är obefogad.

Frågan är bara varför medlemmar fortsätter att lämna Ohlys parti och upplever samma sak, nämligen ökat centralstyre, utrensningar och sluten debatt. Att Ohly själv kallar sig för kommunist gör inte saken bättre. Det vi ser idag är ett Vänsterparti som är på väg att tappa sin roll i Sverige. Feminismen har varit hårt utsatt sedan fundamentalism och bokstavstrogenhet avslöjats, samtidigt som klassklyftorna har ökat i Sverige under Vänsterkartellens styre. Kommunismen har varit död i svensk debatt sedan 1989.
Vilken roll kan då Vänsterpartiet fylla? Jag kan inte se någon plats för Vp. Den gröna linjen går fortfarande att debattera, även om den är svag. Här finns dock redan Mp etablerat. Att medlemmar som kallar sig "förnyare" därför lämnar Vp för Mp är inte märkvärdigt. Ohly får helt enkelt finna sig i att flera avhopp med all förmodan är att förvänta och att socialismen inte har några lösningar på Sveriges problem.
Vänsterpartiet är på utdöende.