Ulvskog skriver i dag av sitt ursinne över valförlusten i SvD. Hon inte mer än att be Lars Leijonborg om ursäkt för våldtäktsliknelsen, förrän hon åter är ute och raljerar i jämförelser med Berlusconi, "kulturdöd", och Gud vet vad.
Ulvskog har naturligtvis fel i allt hon säger. Reinfeldt är inte den som bär ansvaret genom att ha "mörkat" någonting för medborgarna. Fredrik får dock betala dyrt för att ha släppt in nyliberaler. Moderaternas lägsta noteringar genom tiderna har varit när liberala strömningar fått överhanden. En nyliberal politik har Alliansen inget mandat för att föra, och därmed borde nyliberala politiker hållas borta, oavsett vitsord. Reinfeldt får betala för att han litat på folks utsagor, inte för att han "mörkat". På detta område finns det en utmärkt lösning, och det är att göra som i USA. Där ställer man föreslagna ministrar inför ufrågning av kongressen. Där är det rigorös kontroll av ministrarna både före och efter utnämning. Klarar man sig igenom den processen, då är man ren. Jag hoppas att den pågående konstitutionsutredningen kan införa samma sak här i Sverige, att riksdagen får i uppdrag att utfråga föreslagna ministrar för att inget fuffens slaöö kunna explodera i efterhand.
När det gäller Stegö Chiló finns det en aspekt som är viktig att diskutera, och det är vart gränsen för civil olydnad skall dragas. Om den dras vid huruvida man betalat TV-licens eller ej, förväntar jag mig att samtliga vänsteraktivister grips inom de närmaste dagarna. Grov skadegörelse och mordhot har av massmedia behandlats som "pojkstreck" och "bus". Att ej ha betalat TV-licens är ingen viktig sakfråga ur denna aspekt. Häxjakten från media ter sig i jämförelse löjlig. Huruvida hon kan sitta kvar som Kulturminister eller ej, är upp till de hon skall samarbeta med, henne själv, och Reinfeldt att avgöra. Enligt mig finns det ingenting som hindrar att hon gör det, eftersom det som felat rättats till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tror att frågan om Stegö Chilò har gått från att gälla tv-licens till att bli en fråga om förtroende. Du nämner själv att moderaterna inte har gått till val på nyliberal politik. Om man nu inte gjort det kan man då utse en kulturminister som Stegö Chilò? Finns det förtroende för henne hos väljarna och inom moderaterna?
Det största misstaget var så klart att utse henne. För min del hade jag kunnat tänka mig att ha överseende med det även om jag är en borgerlig väljare med andra åsikter än henne. Men nu när det blivit en så här stor fråga, nu när det faktiskt har kommit att bli en viktig ideologisk markering, då bör hon gå.
Hon har förtroende i frågan om public-service, men eftersom hon just misskött sig på denna punkt, så blev det nog detta som blev hennes fall till slut. Inom partiet åtnjuter hon inget stort förtroende, nej. Jag tror hon har större stöd hos den nylíberala falangen i MUF.
Ja, Fredrik fick betala dyrt för att släppa in nyliberalerna. Det blir får bli en läxa inför framtiden.
Skicka en kommentar