Här måste jag revidera något av nedanstående inlägg. Det gäller försvaret av Borelius. Efter att ha spenderat en veckas hårt studerande vid universitetet inför slutexaminationen har jag inte haft full insyn i turerna kring hennes person. När jag så i dag läste senaste veckans nyheter finns det inte längre några ord. Hur verklighetsfrånvänd kan en människa bli? Hon tillhör det gamla nyliberala gardet runt Carl Bildt. Reinfeldt avsvor sig det gamla, och tog fram det Nya Moderaterna.
Man kan tycka det vara klokt av en partiordförande att plocka in folk från partiets olika falanger, men att plocka in personer som inte företräder den linje som väljarna röstat fram, är inte bra. Maria Borelius framhöll när Reinfeldt frågade henne att det inte fanns någonting som skulle kunna sprida ett dunkel över den nya regeringen. Hon ljög, och inte så litet heller. Fredrik borde ha höjt ögonbrynen när den F.d. partiordföranden Ulf Adelsohn (1981–86) varnade för henne.
Den första nyheten under förra helgen med barnflickan framstod som ett missförstånd. Det kan man förstå, och det kan man försvara. Men när man badar i pengar, flyr undan skattesedeln, och uppenbarligen sysslar med olagliga affärer, då skall man ut! (se här)
Nedan mitt mejl till moderaternas partisekreterare, Per Schlingmann;
Hej Per,
vill passa på att inleda detta mejl med att grattulera till Din nya tjänst! Alltid kul när det går bra för Boråsare!
Så en sak av allvarligare natur. Det gäller Maria Borelius. Först kände jag, såsom många andra, att man kunde förstå Borelius agerande. Men efter att ha fått läsa den ena efter den andra nyheten känner jag att skandalen är ett faktum. Det går inte att försvara en sådan kvinnas agerande. Den positiva mentalitet man hade efter maktskiftet känns nu som bortblåst. Att hon nu tvingas avgå, för jag förutsätter att det inte är av egen vilja hon gör det, är bra men inte nog. En sådan person kan omöjligtvis vara representant för moderaterna. Jag skulle helst se att hon stryks ur medlemsregistret och portas från partiet för all överskådlig framtid, redan i dag. Jag har inte kämpat dag som natt under valrörelsen för att få en sådan representant! Hon har missbrukat allt förtroende bland oss medlemmar.
Min förhoppning är att detta åtgärdas.
Vänligen
Christian Swedberg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Så du anser -- i likhet med vänstern -- att man skall maximera sin skatt? Anser du -- i likhet med Mona Sahlin --, det vara »häftigt» att betala skatt? Personligen anser jag ditt brev till partisekreteraren vara betydligt värre än någonting som Borelius, Stegö Chilò, och Billström har har gjort.
Michael,
jag försvarar var människas rätt att skatteplanera och minimera sina utgifter, också när det gäller skatter. Men om du har en fastighet som du inte bedriver någon som helst näringsverksamhet i, utan det enda syftet med fastigheten är ett privat boende, så är det en personlig förmögenhet, även om du registrerat företaget i eget off-shore bolag. Detta är en direkt olaglig handling. Man kan sköta sina affärer betydligt snyggare än så. En minister och företrädare måste ha en större moralitet än oss vanliga medborgare.
Affärerna tål inte granskning, hennes framträdanden i media och som minister har varit fatala, och i det parti där vi har arbetat hårt för att bekämpa sådana fördomar, kan jag inte finna något som helst försvar för hennes agerande.
Det enda människor talar om nu är om Borelius och överklassen. Borelius tillhör de nyrika, och tyvärr finns inte längre den hyfs, bildning, och tolerans kvar bland dagens överklass (sossarna ett talande exempel) som det fanns hos den gamla.
Jag håller med dig om det, du skriver om den nya överklassen, men jag håller inte med dig om f. d. handelsministerns fastighet. Ehuru en fastighet alltid är en förmögen, inbringar den sällan några intäkter. Det görer fastighetsskatten till en av de moraliskt mest illegitima av alla nuvarande skatter. Därför är det varje människas rätt att efter bästa förmåga undkomma denna skatt.
Att affärerna inte tåler granskning beror snarast på, dels att vi har hyenor till journlister, dels att svenska folket fortfarande till störta delen består av avundsjuka sossar. Därför vann borgarna först, när de började använda en socialdemokratisk retorik. Tråkigt nog betyder detta, att man nu sitter på ett socialdemokratiskt mandat.
Visst är fastighetsskatten omoralisk, eftersom den höjs och sänks sporadiskt, vilket har tvingat många människor, framför allt äldre och barnfamiljer, från sina hemman. Att komma undan den är bra om man lyckas, men för många människor, som blivit slagna av fastighetsskatten, blir hon inte folkligt förankrad. En politiker måste åtnjyta förtroende för att kunna uppfattas som legitim. Det har mycket med känslor att göra, jag vet, men jag skulle inte vilja säga att det har med någon jantelag att gör, som det har att göra med den svenska dygden att man skall göra rätt för sig. Det var trots allt dessa röster som gick över till (m) från (s), förutom de kvinnor som tröttnade på de hårda tyglarna över familj och barnuppfostran.
Jag tycker inte att Borelius affärer med filipinskan i källaren och det ena med det andra kändes förtroendeingivande för henne som person, och då blir hon ingen bra företrädare/minister för det svenska folket heller, utan bara en belastning.
Vi vann för att vi ville förändra Sverige. Vi gick till val för att föra en genomförbar politik under en mandatperiod. I ett land där socialisterna vanskött landet i 12 års tid, kan man inte hoppa över vitala steg i processen. Nu har vi en trygg utveckling och vi kommer att behöva flera mandatperioder innan vi är i mål, men för att vara ett första steg är politiken god.
Nej, fastighetsskatten är inte omoralisk därför att den ändras helt godtyckligt då och då. Den är omoralisk därför att den beskattar ett bundet och icke ackumulerande kapital. Därför saknas anledning att erlägga fastighetsskatt.
Om en politiker alltid måste böja sig för de känslor, som piskas upp av hyenorna inom svenska media, kommer snart ingen levande människa av kött och blod kunna vara statsråd. Ett statsråd måste kunna stå upp för sin övertygelse, även när det blåser motvind.
Vill moderaterna förändra Sverige? Jag tvivlar. Man har under hela valrörelsen — och i vissa fall längre än så — använt sig av en socialistisk retorik. Man har velat giva bilden av partiet som en förvaltare av den socialistiska staten snarare än som en förändrare. Och vanstyret har rått i betydligt fler år än tolv.
Principiellt och humant är jag givetvis för fastighetsskattens bortskaffande, av det skäl du nämner, men också i det syfte den har använts, vilket var min poäng, att den använts för att söka styra människors boende, dvs. från privat till kollektivt boende.
På din andra punkt är jag med dig, till viss del. Jag anser att den storm som blåst upp pga. TV-avgift och svart arbetskraft är barnslig. T.o.m. tyska "Die Welt" har uttryckt sin förvåning över att statsråd tvingas avgå pga. det tyskarna anser vara "struntsaker". Borelius historia är dock en annan. Statsråd är inte annat än människor, och pga. det system som växt fram har Sverige blivit ett fusksamhälle för att människor måste få sin ekonomi att gå ihop, det är förståeligt. Borelius går inte att förstå, och även om man anser att det hon gjort kan försvaras på principiell grud, så är det inte lagligt, och affären med filipinskan moraliskt förkastlig.
Tolv år har (s) styrt sedan den senaste borgerliga regeringen. Strax över 70 år totalt. Det krävs tid att förändra. I senaste valet målade man upp slutmålet, hur Sverige borde de ut. Var och varannan svensk förstod att det inte skulle hålla under en mandatperiod, och man missade att landa i människors vardag. Trygg förändring är bra.
Skicka en kommentar