Detta är inte en uppmaning till pojkvänner eller äkta män, utan till samtliga män som kvinnor. Låt inte någon väninna gå hem själv! Det är detta fall som väckte min bestörtning. Den råhet som här beskrivs, där en man först knivhotar en 23-årig kvinna, för att i nästa stund, när hon svimmat våltaga henne, finner jag inte ord för.
Hemma i Borås organiserade vi dem i vår bekantskapskrets som hade körkort till att hämta och släppa av väninnor, så att ingen behövde ta taxi, buss, eller gå hem själv. Den våldtäktsepedemi som sveper över riket, tycks det inte finnas någon hejd på.
Det är kanske dags att ta tillbaka de lagar som socialdemokraterna instiftat, som förbjöd den tidigare svenska öppna vapenhandeln. (Parodiskt nog, för att inga skulle kunna bruka våld mot de socialistiska makthavarna, så som ungsocialisterna mördade militärer, engelska gästarbetare och företagsledare. Den historien är för övrigt väl bortraderad ur svenska skolböcker.) Pepparsprej och tårgas borde få användas.
I det råa samhälle som växt fram har de kriminella övertaget. Vi vanliga människor får inte lov att försvara oss, och polisen är näst intill utrotningshotad. Om inte den borgerliga regeringen lyckas vända trenden och få fram fler poliser som patrullerar gator, parker, och torg måste vi rucka på vapenlagarna och låta civila få en jämbördig chans att kunna klara sig undan övergrepp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du kan inte mena allvar? Vi ska inte ha vapenlagar som gör det möjligt för en vapenindusri att börja lobbyism som sedan renderar att marknaden översvämmas av vapen. Illa nog med de olagliga vapen som cirkulerar!
Jag tänker mig inte vapenlagar ala USA. Jämförelsen från tidigt 1900-tal är mera för att väcka intresse för en period som försvunnit ur svensk historia, dvs. att trots generösa vapenlagar var det vänsteraktivister som utnyttjade dem, och senare vänsteraktivister som förbjöd/reglerade handeln, för att inte råka ut för samma typ av våld som man utsatte medmänniskor för.
De vapenlättnader jag tänker mig har framför allt med pepparsprej/tårgas att göra. Lättare o tyngre skjutvapen skall fortsatt vara reglerade. Men samtidigt ser jag just nu en dyster framtid. Vi vet inte ännu, även om jag själv är borgerlig, hur den nya regeringen klarar av att tackla brottsligheten.
Vi behöver 1) Utökade antal psykplatser på hospital 2) Bättre utrustade och flera poliser, samt 3) Strängare fängelsestraff. Är man en fara för medmänniskor, skall man sitta inlåst, och inte vara ute igen efter två år. Kan man inte återrehabiliteras, är det livstid i dess sanna bemärkelse som skall gälla. Tredje gången gillt vid våldsbrott tycker jag kan vara en god måttstock.
Klarar man inte upp kriminaliteten från statens sida, vad återstår då att göra?
Skicka en kommentar