USA gav arabvärlden en knuff i rätt riktning. Det är Ulf Nilssons kommentar i sin krönika, och visst har han rätt.
Under fyra års tid har USA inte attackerats av några terrorister. Irak blev befriat från en grym diktator som låg bakom strax över en miljon irakiers död. Afghanistan blev av med en förtryckande regim och kvinnor har där plötsligt fått chansen till utbildning och arbete. Detta har fått till följd att Libyen börjat nedrusta sin kärnvapenarsenal, Syrien backat ut från Libanon och tagit sina första stapplande steg till att bli en demokrati liksom förhoppningar om fred börjat tändas i konflikten mellan Israel och Palestina.
Jag minns själv de glädjescener som utspelade sig på gatorna i min hemstad Borås, när Saddam föll samtidigt som de röda demonstrationstågen började tunnas ut. Sedan dess har vänstern varit tyst, med enstaka avbrott enbart från Dalademokratens och Aftonbladets ledarsidor. Där har man förstorat upp och utdömt det ena steget mot demokrati efter det andra, de skulle alla misslyckas. De hade lyckligtvis fel.
Hade USA lyssnat till Europas ledare, hade dörren till demokrati och frihet förblivit stängd för Mellanöstern. Det kan inte glädja någon att ha den insikten om europeisk politik, att vi har en cynisk syn på allt vad USA gör, oavsett konsekvenserna. Fredsdemonstrationera var berättigade under 60-talet. Vietnamkriget skulle USA aldrig varit involverat i av det främsta skälet att ingen ville ha dem där, till skillnad från hur det har varit i Korea, Europa och Irak.
Kriget mot terrorism har därför inneburit en ökad frihet för människor, liksom vårat eget sätt att leva, tänka och tycka har kunnat bevarats och undgått ingrepp, angrepp och förtryck.
tisdag, september 06, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar