Stress stress stress. I dag är det en otroligt spännande dag. Skall alldeles strax cykla i väg till en föreläsning, som hålls av det internationella redovisningsföretaget Deloitte. Vid 18:00 i kväll, är jag också inbjuden på mingel med styrelsen på restaurang Sangria i Linköping! Det kommer med all sannolikhet att bli riktigt givande!
Som Ni säkert redan har listat ut, kommer jag här att göra en del reklam för min utbildning. Jag förstår faktiskt inte varför inte den svenska skolan trummar mera för språken. Internationella ekonomprogrammet i Linköping står högt i kurs, över hela världen. 96 procent av oss sprekare får jobb inom ett halvår efter examen. Bara Handels i Stockholm har en lika bra siffra. De jobb som sedan väntar därefter är inte att leka med. Staffan Hård af Segerstad, vår programansvarige, redogjorde vid kursstart vad man förväntar av oss, och vad vi kan förvänta oss. Som exempel; en kvinna ur förra årskullen, som
inte valde att göra karriär blev
"bara" manager vid Handelsbankens huvudkontor i Stockholm. En annan som valde att göra karriär, är nu chef inom ett brasilianskt företag, för hela deras amerikanska marknad. Så viktigt är det att ha med sig ett extra språk i bagaget, och att kunna det bra. Dessutom lär du dig affärskulturer, och att kunna samtala med människor från andra länder, med deras humor och utifrån deras preferenser. Även om man inte är intresserad av att jobba globalt, så satsa åtminstone på ett extra språk. Det tar en långt.
Om studentlivet sedan finns det ett par saker att säga. Jag förstår inte hur vissa studenter inte kan ha pengar över vid månadens slut. Jag inbillar mig att det ligger i att man köper för mycket färdiggjord mat (skräpmat). Jag köper och lagar maten själv, och därutöver lever jag som vilken student som helst, med fester o dyl. Hur svårt är det? Jag vet inte hur många gånger jag dragits in i diskussioner med folk som vill ha mera i bidrag. Vad sägs om att börja jobba? Denna månad hade jag över två tusen kronor kvar när jag fick nya pengar av CSN. Då bor jag ändå dyrare än de flesta andra. Dessutom har jag sökt jobb inom Jusek. Är kallad till intervju vecka 42 (bara att hålla tummarna), och efter avslutad kurs om två veckor är det dags att börja söka stipendier. Ekonomin är inte svår att hålla ihop, även för en student.
Jag har också fått många frågor om hur mitt liv går ihop. Numera är jag engagerad inom festerier och föreningar på Universitetet, jobbar politiskt, pluggar och driver eget företag. Saken är den att jag vill ha många järn i elden, men framför allt träffa folk. Och hur det går ihop? Det vet jag faktiskt inte ens själv, bara att det gör det. Vi har legat efter med ett projekt nu inom företaget, beroende på yttre faktorer vi inte kunnat styra över, men nu är vi från företagets sida klara med vårt. Nu är det upp till författaren, men vi kommer definitivt som allting är nu bli klara med projektet i början av oktober. Eftersom det kan ha intresse för Er som läser här, kommer jag slå på stora trumman när vi är i mål. Studentaktiviteter ligger sedan för det mesta på kvällstid, under helger, och då pluggar eller jobbar jag inte ändå. Det där sköter jag under veckorna. Och hur går det då med studierna? Vi hade vår första examinationsuppgift förra fredagen. Så här sade Staffan Hård af Segerstad i ett mejlutskick:
"Slå er för bröstet!
Cecilia och jag har nu gått igenom era projekt om strukturen i en organisation. Era arbeten kännetecknas av mycket stor ambition och det är med stor tillfredställelse som vi gått igenom dem. Det är bra arbeten för att vara första gången i den här kursen och för de flesta av er på den här nivån. Det känns mycket bra inför fortsättningen."
Så kontentan är; vill man, så går det!
Valet av Nyamko Sabuni till utrikesminister har blivit kritiserat, bl.a. för att hon påstås ha "spridit fördomar" och att vara "islamofob".
