Bråket kring Anna Sjödin och vad som egentligen hände har nått nya proportioner. Hittills har jag aktat mig för att uttala mig rörande affären, då ord stod mot ord. Nu har åklagaren lagt ner Sjödins åtal mot vakterna vid Crazy Horse, medan åtalet mot Sjödin står fast. SSU:s Anna Sjödin försvarar sig med att "vittnena ljuger".
Nu riskerar också SSU:s pressekreterare, Peter Skeppström, att hamna i blåsväder. I fyllan och tumultet hotade han bl.a. en polisman med att: "Tänk på vad ni gör, jag ska ta upp det här med Bodström, vår justitieminister". Samme Peter attackerade polisen i samband med gripandet av Anna Sjödin för att "ha tagit ett politiskt ställningstagande när man påtalade vem Anna var". Polisen skrattade...
Det märkliga i denna situation är inte själva händelsen i sig. Detta skulle kunna ha utspelats utanför vilken bar som helst en sen kväll. Vid fler än ett tillfälle har jag sett personer hota med att: "vet du inte vem min pappa är?", när polisen släpat bort en vän mot väntande polisbil. Det som är det oerhörda är att detta är SSU:s elit, de som kan komma att styra landet. Man tillkallar inte högre krafter, eller hotar med sina föräldrar. Man hotar med justitieministern, och förväntar sig att Anna skall särbehandlas för att hon är ordförande för Regeringens ungdomsförbund.
Kurt Lundgren träffar situationen mitt i prick (läs här), med kommentaren:
"Man sade förr att den gamla överklassen hade en diskret charm och en lika diskret arrogans, men den var dock bildad. Den nya klassen är rå, vulgär, obildad, brutal och ful i mun, hotfull och medveten om sin enorma makt då den tar hand om 63 procent av nationens tillgångar, vilket ungefär motsvarar den andel av rikets tillgångar som adelsklassen förfogade över när adelsmakten nådde sin absoluta höjd kring åren 1650 - 1680."
onsdag, april 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med dig i det du säger. Krogvakter blir ofta "bossiga", dvs. de tar sig en roll de inte har rätt till och det uppstår ofta obehagliga och hotfulla situationer.
I fallet Sjödin aktade jag mig därför för att uttrycka mig förrän alla kort lagts på bordet. När kroggästerna ger en samstämmig bild som överensstämmer med restaurangpersonalens, och det enbart är Sjödins vänner som står på hennes sida, tycker jag mig kunna "frikänna" vakterna i det här fallet.
Saken hade inte blivit så stor, om SSU:arna talat sanning från början. Jag hade haft stor respekt för Anna Sjödin, om hon från början sagt som det var och ursäktat sitt beteende. Det som nu läcker fram i media från vittnen och polis, gör bara situationen pinsam.
Tack! :-)
Skicka en kommentar