Thomas Bodström har skygglappar för den terror som växer i Sverige. De tungt kriminella ligorna har sjufaldigats, från 6 till 46, 1995 till 2005. Skulle denna kriminalitet fortsätta växa skulle vi vara upp i 322 ligor 2015.
För landets ledning inom polisväsendet och för Thomas Bodström är detta ingen nyhet. Rapporter presenteras årligen för att belysa det växande problemet. Ändå görs ingenting. Från polisens sida har det hänt ytterst lite.
Omorganisationer, förändringsarbete och budgetarbete tar kraft från brottsbekämpningen, dvs. att den rådande politiken minskar polisens resurser till att bekämpa kriminalitet. Detta är beklämmande. I samband med att Bosse Ringholm klampade i klaveret ordentligt då han glömde stänga av sin mobiltelefon för TV4-nyheterna, presenterades en verklighet ifrån polisen som borde vara alarmerande. Sverige har en bra poliskår, men problemet är att nyutexaminerade poliser ofta tappar sugen pga. de restriktioner och de brister som finns inom organisationen. Fyra av tio poliser står för allt arbete som klaras upp. Resterande hamnar bakom skrivbord med pappersarbete eller fyller andra platser inom den polisiära hierarkin där man gör allt annat än det man skall göra, dvs. att bekämpa brott.
Samtidigt har vi en syn i Sverige som säger att polisen inte skall få ta till hårdhandskarna. Detta har man gjort i Danmark med gott resultat. I Sverige står man och svajar. Rikspolischefen Therese Mattsson är "både för och emot" den danska modellen. Borde inte uppgiften vara att lösa brott, och inte att tillfredställa regeringens milda syn på kriminalitet?
Bodström är den person som är ytterst ansvarig, och de medel han vill ge polisen är bl.a. buggning, rätt att uppträda under fingerad identitet och ökad tillgång till tele- och datauppgifter. Dock har vänstern sagt nej, eftersom det "kränker den personliga integriteten". Den enda personliga integritet som kränks, är för den person som har kriminella uppsåt. Lars Ohly kanske gnäller över detta för att det är inom den kriminella rörelsen som han har sin väljarkår?
Även om Bodström vill få till förbättringar, så står inte den inhemska terrorismen i fokus. Mc-gängen Hells Angels och Bandidos, dess supportergrupper X-team, Red & White Crew, Red Devils eller kriminella nätverk som Brödraskapet Wolfpack, Fucked for Life, Original Gangsters etc. tycks passera Bodström obemärkt. Vid 24 tillfällen har Bodström uttalat sig om de inhemska kriminella nätverken. I 310 fall har han uttalat sig om terrorism. Samtidigt ökar otryggheten för allt flera svenskar. Byggföretagare skjuts till döds när de sover, krögare pressas på 120 000 i "årsavgift" för att inte få lokalen "utblåst", samtidigt som tidningar bombhotas och tvingas anlita vakter och personskydd för journalister om de belyser denna kriminalitet.
Exakt hur många medborgare som drabbats av denna brottslighet är svårt att avgöra då många väljer att inte gå till polisen i rädsla för att familjen eller att man personligen råkar illa ut.
Ta efter Danmark och ta till med hårdhandskarna mot denna terror!
söndag, oktober 02, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar