Under 90-talet skedde det dock en förändring i det svenska medvetandet. Religionen blev aktuell igen i och med invandringen och invandrarnas utövning av sina religioner. Intresset började så öka för det religiösa. Förutom att invandrarna legitimerar att religion finns, sker en annan utveckling.
Magnus Hagevi
Statsvetaren Magnus Hagevi, fil dr vid Göteborgs Universitet, utkom nyligen med sin bok Religion och politik där han klart ser ett trendbrott. Sekulariseringen har avstannat, och intresset för det kristna samt tron på Gud har tilltagit och ökat bland yngre. Svenskarnas egen religiösa längtan har således blivit synlig. Ekonomismen, det välorganiserade samhället, EU, kraven på professionalism, men också bristen på känslor utanför idrottsarenorna, får folk att söka nya vägar. Det man då söker är religiösa miljöer där känslor, stark Gudstro och stark utlevelse är tillåtet. Det verkar som om den mekaniska digitala datagenerationen söker en motvikt till det moderna. Sökandet till det tidlösa, till det eviga.
Journalister och politiker går därför inte i takt med den utveckling som i dag äger rum. Fortfarande är tröskeln hög inom media, och många journalister saknar t.o.m. en normal allmänbildning kring religion. Religiösa människor existerar således inte för etablissemanget. Det finns en nyfikenhet kring islam och österländska religioner, som buddhism, men inte för den nya väckelserörelse som växer fram i Sverige. Hultsfredsfestivalen och Arvikafestivalen får stort utrymme i media som ungdomsevenemang, men lika stora kristna evenemang för unga rapporteras det inte om, oftast pga. av ren okunskap. Även om ett trendbrott har kunnat skönjas inom media, med rapporteringen från Vatikanen och debatterna kring religiositetens påverkan i samband med Åke Green m.fl. så måste media närma sig den vanlige svensken och hur denne handskas med sin religion, för sekulariseringen är på tillbakagång och kristendomen ökar.
Gud har gjort comeback
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar