Det finns skäl till att ifrågasätta detta. Sedan Göran Persson tillträde som statsminister för nio år sedan efter att socialdemokraterna åter fick regeringsmakten, har alltmera makt samlats kring Persson. Något som tydligt visades i samband med Tsunamin. Statsråd eller enskilda politiker inom regeringen vågade inte agera på enskild hand, utan väntade på "ledaren". Enligt grundlagen skall också Sveriges statschef, våran konung, meddelas. Något som Persson ansåg vara "onödigt". Konungen fick på egen hand informera sig kring vad som skedde.
På samma vis bryter socialdemokratin gentemot våran grundlag när det gäller tillsättningen av tjänstemän på toppnivå. 500 av våra högsta ämbeten i landet går inte att söka. Här behövs onekligen en grundlagsförändring, eftersom det enbart är regeringen som kan tillsätta personer här, men regeringen skall rekrytera personal utifrån ”sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”. I många fall har detta inte efterlevts. Enligt Sydsvenskan är det Göran Persson som styr även utnämningarna, en bild som bekräftas av journalisten Olle Svenning som skrivit boken Göran Persson och hans värld. Den exakta ordalydelsen är; "Han [Göran Persson] är som besatt av utnämningar".
Den grundlagstext som lyder att rekrytering skall ske utifrån sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, har Göran Persson uppenbarligen tolkat som att man skall ha en socialdemokratisk partibok som bibel. På så vis bör man kraftfullt ifrågasätta regeringens regeringsduglighet efter demokratiska spelregler och grundlagens kontext.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Göran Persson tillträdde som statsminister 1996, alltså för nio år sedan.
Jag utgick i från att Persson skulle ha suttit hela regeringsperioden, men glömde bort Ingvar Karlsson och "Toblerone-affären". Rätt skall vara rätt och uppgiften är ändrad.
Skicka en kommentar