måndag, november 14, 2005

Rebellerna

I går kväll visade TV 2 en intressant dokumentärfilm om den mest extrema delen av 60-talets vänstervåg i Sverige; den s.k. Rebellrörelsen. Filmen går i repris i TV 2 torsdag 17 nov kl 16.20 och lördag 19 nov 2005 kl 11.45.

Filmen lyfte fram det som förträngts av vänstern. 1968 organiserade sig vänsteraktivister och gjorde resor till Kina för att studera hur man gjorde där. Mao ansågs ha lösningen på välfärdssamhällets problem. Lösningen var revolution. Trots att man då inte kände till alla de miljoner människor som mördats i de socialistiska systemen, så började Rebellrörelsen bete sig i samma anda på hemmaplan. Man infiltrerade NFL och andra organisationer som var motståndare till Vietnamkriget, liksom man infiltrerade vänsterrörelser i stort. Själva kärnan inom Rebellerna organiserade sig i celler, där ingen kände till vad den andra gjorde. Det var enbart ledaren och dennes närmaste som kände till vilka som var medlemmar. Så började förtrycket och hjärntvätten.

En "idrottsansvarig" utsågs. Denne reste runt för att ha militärövningar med cellerna. Inför revolutionen skulle alla vara redo. Medlemmarnas lägenheter övertogs av ledningen. Deras ägodelar kastades ut. Det räckte med Maos lilla röda. Allt annat var "borgerliga tendenser och avvikelser". De medlemmar som var föräldrar, blev av med sina barn. Det var viktigt att alla skulle följa "rätt lära". Barnen skulle skyddas från föräldrarnas inflytande. Man skulle också göra självkritik varje dag efter marxistiskt mönster, vilket innebar att man skulle kritisera sig själv och egna borgerliga avvikelser. Med detta menades att man skulle erkänna och blotta sina svaga sidor inför sina kamrater. Längtade man efter någon eller något, så fick man erkänna det och utsättas för kritik av övriga medlemmar. Enbart revolutionen skulle stå i fokus.

Sedan började utrensningarna. Bara "äkta" revolutionärer skulle bli kvar. Par uppmanades att speja på, och göra revolution gentemot varandra. Det sågs som något positivt om man lyckades splittra relationer människor emellan. Det visade på den starka tron på revolutionen. Det gick såpass långt att man inte drog sig från att döda medlemmar om de ansågs vara borgerliga, vilket var nära att ske vid ett tillfälle, om inte polis råkat passera precis då en "borgerlig avvikare" skulle avrättas, men det ryktades från andra celler, att det hade hänt ruskiga saker, som den aktivitet som splittrade och tog kål på organisationen.

Det som fick rörelsen att splittras till slut, var det massmöte som arrangerades för att ransaka medlemmar i ledningen som hade anklagats vara borgerliga. Under slag, sparkar och hot tvingades de till avbön. Man sade att de hade "onda ögon" och de fick inte titta på andra medlemmar. Till slut urartade mötet, med att någon skrek; "Den som har onda ögon är Mao!" varpå denne med kniv stack ut ögonen på en Mao-affisch. Därefter tog föräldrar tillbaka sina barn, tumult utbröt och rörelsen gick i graven.

Dokumentären visade på så vis tydligt upp socialismens människofientlighet. Vad som händer när en farlig ideologi tar över människors liv. En uppmaning riktas därför till er som inte såg dokumentären att se den, och för den som vill fördjupa sig i den svenska vänsterns historia rekomenderas varmt Mats Johanssons bok; "De svarta åren - minnen från andra sidan".

1 kommentar:

LARZ GUSTAFSSON sa...

Hellre fanatiker än likgiltiga människor som är nöjda med Bingo-Lotto och lördagsfylla.